Ulf Johansson-Werre med Pär Björck Trio

När jag äntligen hittat Norrabergskyrkan i Askersund kunde jag i den fullsatta kyrkan njuta av Ulf Johansson-Werre med den finstämda och svängiga Pär Björck Trio.    Trion tillsammans med Ulf lät mycket välrepeterad, trots att de hade så trevligt när de träffades att de höll på att glömma repetitionen.    Ulf spelade trombon och sjöng. I en av låtarna sjöng han en jojk till ära för trummisen  Gunder Eriksson som är från Björkliden i norra Lappland. I en annan låt "boppade" han som Ella Fitzgerald. Dess-utom visade han prov på hur bra det kan låta när man visslar ett solo. Men då bör man vara väldigt duktig - och det var Ulf.    I "andra halvlek" efter välsmakande kaffe, smörgås och pepparkaka, blev det full fart igen. Ulf var på ett strålande humör och spelglädjen var på topp.    Basisten Gunnar Andersson bjöd på en överraskning. Han kunde, liksom Ulf,

också vissla. I ett av sina fina solon visslade han samma melodi som han spelade på basen, varpå Ulf inte kunde hålla sig utan snabbt ställde sig tätt intill Gunnar och stämde in.    När Ulf får syn på ett välstämt piano måste han bara känna på det. Så även denna kväll. Det blev några svängiga låtar, varav en var så snabb att man inte han se fingrarna. Lite senare under kvällen satte sig Ulf tillsammans med den harmoni- fantasi-och lekfulle kapellmästaren Pär Björck. Dubbelpianisterna lyckades samsas om tangenterna och låten Ain't Misbehavin' blev nog en av de bästa versioner jag har hört.    Att Ulf var trummis hade jag ingen aning om, men oj vilket härligt trumsolo Ulf och den ordinarie trummisen Gunder Eriksson bjöd på.    Det blev en minnesvärd afton som jag gärna vill uppleva igen. Sune Andersson